Under flera år har EU arbetat med ett nytt regelverk för företags miljöpåståenden, det så kallade Green Claims Directive (direktivet om miljöpåståenden). Syftet med förslaget var att motverka greenwashing genom att ställa gemensamma krav inom EU på hur företag får använda miljöpåståenden och miljömärkningar i sin marknadsföring.
Förslaget innehöll bland annat krav på vetenskaplig dokumentation av miljöpåståenden, särskilda regler för miljömärkningar och ett system med förhandsgranskning av vissa miljöpåståenden innan de användes i marknadsföring. Mikroföretag, dvs. företag med färre än tio anställda och en omsättning eller balansomslutning under två miljoner euro, föreslogs i stor utsträckning undantas från delar av regleringen.
För svenska företags marknadsföringspåståenden gäller marknadsföringslagen (2008:486), som förbjuder vilseledande och otillbörlig marknadsföring. Den som marknadsför en produkt med miljöargument måste kunna visa att påståendet är korrekt och vederhäftigt. Kraven på bevisning är redan idag höga när det gäller miljöpåståenden.
Europaparlamentet antog sin ståndpunkt i mars 2024 och ministerrådet nådde en allmän inriktning i juni 2024. Under våren 2025 pågick trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet.
I juni 2025 meddelade dock EU-kommissionen att den avsåg att dra tillbaka förslaget. Förhandlingarna avbröts därefter och något slutligt direktiv har inte antagits. Det är därför oklart om förslaget kommer att återupptas, omarbetas eller ersättas av annan lagstiftning.
Det tidigare föreslagna Green Claims Directive har inte antagits och dess framtid är för närvarande osäker. I Sverige regleras företags marknadsföring, t.ex. miljöpåståenden, redan i svensk rätt genom marknadsföringslagen (2008:486), som förbjuder vilseledande och otillbörlig marknadsföring
Företag bör därför även framöver utgå från att miljöpåståenden måste vara korrekta, relevanta, sakligt underbyggda och möjliga att verifiera.